torsdag, januari 22, 2009

txt 14

Utan förvarning
upphör dikten att förvåna
förvandlas till förstoppning.
Svaret som står kvar
bär knappt en fingervisning om frågan.

---

Med en klockas exakthet
vrids dagarna in mot det gråa
upprepar ordet proportioner.
Tänker på andra som vacklar hem
över brospann och viadukter.

---

Det var såhär jag aldrig ville vakna
upptäcka att jag sovit i åratal
med vidöppna ögon.
Från TV:n hörs trampet
av narcisternas
mikrofonförstärkta stövlar.